Umuɣ n yidlisen d kra n tafdiwin n tira
IV. Umuɣ n yidlisen
Deg wumuɣ n yidlisen, mačči deg udlismuɣ, i yettilin ala idlisen i nesseqdec i kra n tmusni, i yettunebdaren deg wammas n tezrawt. (I tarrayt n usissen n yidlisen-nni, wali tifadiwin n tira)
V. Tijetad
Nezmer ad naf deg tjenṭaḍ, almend n tezrawin, tifelwiyin, amawal, izenziɣen, tikaṛdiwin, tugniwin, ... Ayen akk i izemren ad ad yernu kra seg waggug i tezrawt, ur nuklal ad yili deg wammas-is.
Tifadiwin n Tira
- 1. Lqis n twerqet, d A4. /Lqis n leryuf n twerqet, 2,5
- 2. Tira, ad tili s Times New Roman.
- 3. Teɣzi n yisekkilen, 14.
- 4. Gar yijerriden, 1us.
- 5. Aḍris n tezrawt, ad yesgem seg yal tama
- 6. Izwal
Izwal, deg tezrawt, zemren ad awḍen ar semmus n yiswiren kan ; ur d-yewwi ad ilin yisekkilen n ugemmay. Deffir uswir aneggaru, d taseddart. Ata wakken i d-yewwi ad ilin :
Aswir amezwaru : azwel ameqqran (agejdan), s umeqqran meẓẓiyen azuran s 16 deg teɣzi n usekkil ;
Aswir wis sin : azwel ameẓẓyan, s udeqsi imseggem azuran, s 14 deg teɣzi n usekkil ;
Aswir wis krad : azwel ameẓẓyan, s udeqsin amezlagu azuran, s 14 deg teɣzi n usekkil ;
Aswir wis kuẓ : azwel ameẓẓyan, s udeqsi imseggem, s 14 deg teɣzi n usekkil ;
Aswir wis semmus : azwel ameẓẓyan, s udeqsi amezlagu, s 14 deg teɣzi n usekkil.
- 7. Ayen i yerzan tutlayt deg tezrawt s umata :tezmer, deg tezrawt, ad tili tutlayt s i d-nettmeslay, ad tili daɣen tin ɣef i d-nettmeslay. Da, yewwi-d usemgired gar-asent deg talɣa. Tamezwarut, ad taru s tira timseggemt ; taneggarut, s tmezlagut. Deg tefyirt, Uccen, d isem amalay asuf. nesseqdec awalen d, isem, amalay akked asuf iwakken ad yes-sen nemmeslay-d ɣef wawal uccen. Nesseqdec ihi awalen n teqbaylit iwakken ad yes-sen nemmeslay-d ɣef wawal-nniḍen n teqbaylit.
- 8. Tizmilin tineddiyin : ti, ttmagant i tamawin i ilan assaɣ s asentel maca ur uklalent amkan deg wammas n uḍris acku ur lint assaɣ srid s asentel ; zemrent daɣ ad deg-sent ilint tebdar n trumit, n taɛrabt neɣ n tneglizit — n tutalyt tawerdant s umata — i ilan tasuɣelt deg wammas n uḍris. Tizmilin-a, yewwi-d ad mmagent s uselkim, ur s ufus.
- 9. Iɣbula n teẓri
9.1. Iɣbula n teẓri deg wammas n uḍris n tezrawt : deg wammas n uḍris n tezrawt, ara yarun, d tanekwa n umaru kan. Ma llan sin n yimura i ilan tanekwa yiwet, lan idlisen neɣ imagraden deg yiwen n useggas, yewwi-d ad d-yernu usekkil amezwaru n yismawen-nsen sdat-sen ; asekkil-nni, ad yel tinqiḍt deffir-s acku d tiwwezli ay t-yuɣen.
Ma d tabdert i d-yekkesen seg uḍris n tazwara neɣ d tikti kan, i wimi d-yewwi ad d-yettunebder uɣbalu ɣer taggara-s, aɣbalu-nni, da, ad yili gar tacciwin, taru deg-s tnekwa n umeskar, aseggas d usebter akka : (Chaker, 1989 : 774). Tikwal, ɣas tekkes-d tekti neɣ tebdert s timmedt, ma yewwi-d ad d-yettunebder umeskar seg tazwara, ad teddu tnekwa-s d uḍris n tezrawt, d aseggas d usebder kan ara yilin gar tacciwin, akka : ɣef yimeslayen n Bouamara (2004 : 157), « + tabdert. » Wi i iran telqey, yaẓ s umuɣ n yidlisen.
9.2. Iɣbula n teẓri deg wumuɣ n yidlisen :ay yettilin deg wumuɣ n yidlisen, ala wid i yettusqedcen deg tezrawt, iseg d-tekka tmusni. Aglam n yiɣbula deg wumuɣ n yidlisen, yessefk ad yebded ɣef yiwet n tarrayt. Idlisen, deg wumuɣ n yidlisen, yessefk ad bnun ɣef umyezwer n yisekkilen n tira n tnekwa n yal ameskar deg ugemmay. Ma nnig 20 n yiɣbula (idlisen) i yellan, yewwi-d ad bḍun d taggayin : i. idlisen ; ii. imagraden ; iii. isegzawalen ;
9.2.1. Idlisen
Tanekwa n umeskar s umeqqran meẓẓiyen azuran, Asekkil amezwaru n yisem-is s umeqqran azuran s tenqiḍt ɣer taggara-s (aseggas), Azwel n udlis s tira tamezlagut d umeqqran i usekkil amezwaru, tamdint neɣ tamurt n usiẓreg, tiẓrigin, amḍan n yisebtar i ila.
— Bouamara, K. (2004), Si Lbachir Amellah (1861-1930) : un poète-chanteur célèbre de Kabylie, Béjaïa, Talantikit, 365 sb.
9.2.2. Imagraden
Tanekwa n umeskar s umeqqran meẓẓiyen azuran, Asekkil amezwaru n yisem-is s umeqqran azuran s tenqiḍt ɣer taggara-s (aseggas), Azwel n umagrad gar tacciwin n wadda s tira timseggemt d umeqqran i usekkil amezwaru, isem n tesɣunt s tira tamezlagut d umeqqran i usekkil amezwaru (azwel n wuṭṭun-nni s tmezlagut gar tacciwin s umeqqran i usekkil amezwaru), uṭṭun n tesɣunt, amur-is, asebter n beddu d win n gerru n umagrad.
— Feuillard, C. (2001), « Le fonctionnalisme d’André Martinet », La linguistique (Autour du fonctionnalisme d’André Martinet), Uṭ. 37, Am. 1, sb-sb. 5-20.
9.2.3. Tizrawin
Tanekwa n umeskar s umeqqran meẓẓiyen azuran, Asekkil amezwaru n yisem-is s umeqqran azuran s tenqiḍt ɣer taggara-s (aseggas), Azwel n tezrawt s tira tamezlagut d umeqqran i usekkil amezwaru, Taggayt n tezrawt, Isem d tnekwa n unemhal (ddaw ufus n), Tasdawit, amḍan n yisebtar.
— Mazaleyrat, H. (2010), Vers une approche linguistico-cognitive de la polysémie : représentation de la signification et construction du sens, Tazrawt n ddukṭura, Michel Chambreuil (ddaw ufus n), Tasdawit Blaise Pascal - Clerment II, 372 sb.
Tamawt
— Mi ara ilin sin n yimeskaren : Picoche, J. & Honest, M.-L.
— Mi ara ilin nnig sin : Bouamara &wḍ
- 10. Tibdar
Tabdert, d awal n yiwen n umeskar deg udlis-is akken i yella. Tikwal, tettarra tmara i wallus n wayen i d-uran yimeskaren akken i t-id-uran, ur irennu ur iɣelli deg-s wawal.
Ur d-yewwi usuget n tebdar deg wammas n uḍris, d awway n tektiwin d wawal n wiyaḍ war azref waya. Tabdert, yeṭṭafar-itt uwennet ara d-yemlen s umqat axemmem n umeskar deg-s. Tezmert tebdert ad tsemmed tabdert-iḍen. Maca, ur d-yewwi ad agtent deg wammas n uḍris n tezrawt.
Deg wammas n uḍris n tezrawt, tibdar, deg tezrawt n Master, ttilint gar tuccar, tid n wadda : « ». Ma, deg tebdert-nni yakan, yella wawal i yellan gar tuccar-a tineddiyin, ad yemmag gar tuccar tiniɣfin ‘‘ ’’ : « …………… ‘‘……’’……………….. »
Deg wayen i yerzan iḍrisen i yuran s tutlayt tawerdant ɣef tin n tezrawt, deg wammas n tezrawt, yewwi-d ad d-yuɣal uḍris n tebdert ɣer tutlayt n tezrawt. Aḍris-nni amezwaru, ad yili deg tezmilin tineddiyin.